Jag ligger här, nyss hemkommen från jesper och levlar på akvariumspelet på facebook. Jag sköter om mina fiskar som jag så fint har uppfostrat och är stolt. Är det ett beroende som växer fram även här? Detta med internet är förbannat jobbigt ibland. Innan när jag satt hemma hos jesper och såg på film tänkte jag på mina fiskar, de som simmar runt där och befinner sig i ett datorspel som egentligen inte spelar någon roll.
En parantes: Jag läste även idag att en engelsman skrev för ett tag sedan, efter mycket erfarenhet, att det inte är någon som är lockad att ge sig in i politiken, förutom de känslomässigt och socialt handikappade personerna. Sant, enligt mig. Det enda dem brinner för är att bli hörda, för att de inte blir de i vanliga fall. Och så vill de styra och ställa över andras liv för att dem inte har kontroll över sina egna. Kan det vara så? Jag antar det. Finns iallafall några typexempel på detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar