söndag, februari 7

Du är det finaste jag vet, och det svider att du bor några mil för långt bort. Jag vill ha dig här hela tiden, alltid.

Vill inte känna denna längtan och saknaden mer. Hur svårt ska det kunna vara att lappa ihop våra liv? Fast det spelar ingen roll om det tar ett tag till, för du är värd att vänta på.

Jag vet att du kommer läsa detta så småningom, och ja, det är dig jag menar. Du vet precis vem du är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar