fredag, oktober 21

with a troubled mind I live

Min bror fick mig att tänka idag. Han hatar serier, för han tycker att det är slöseri med dyrbar tid man kan lägga på något viktigare. Jag håller med honom, men anledningen till att jag följer så många serier och inte kan sluta med dem är för att dem aldrig tar slut. Jag får den fortsättningen, problemlösningen, dramat och lyckan som jag önskar att jag hade i mitt liv. Han kan rita, spela gitarr och har de flesta av sina vänner i samma kommun. Han är en konstnär, han är kreativ och fylld med energi. Han är allt jag inte är.
    Anledningen till att jag fortsätter med serierna är för att jag lever mitt liv genom dem. Jag kan komma ifrån min verklighet ett tag. Skratta åt andras problem, gråta med dem och det behöver inte sluta förrän jag kollat klart på alla serier som faller i min smak. Och det finns många. Tro mig.
    När min bror påstod detta med att serier är slöseri med tid blev jag gråtfärdig, för det var som att han sade att mitt liv var jävligt tragiskt, vilket jag håller med om. Jag har inget annat att slösa min tid på, och då kom jag till insikt att serierna är det som håller mig ifrån att bli galen, vilket är jävligt sorgligt.
Jag har inget jobb, ingen inspiration att göra det jag faktiskt har chans att utvecklas inom, så som fotografering, inredning och skrivandet.
    Allt jag vill är att ordna upp mitt liv. Ta tag i mitt viktproblem, skaffa ett jobb och flytta hemifrån en gång för alla. Jag vill inte längre känna att allting som har med pengar att göra är en stor börda. Jag vill inte heller känna att kläder är sjukt jobbigt att ta på sig, och jag vill inte heller känna att jag inte orkar gå upp ur sängen, för det enda som väntar är ännu en dag i samma mönster.
    För jag har sökt jobb, aktivt, sedan december förra året. Har ivrigt letat efter tjänster som jag kan söka, sökt dem och sedan väntat på svar som hela tiden varit ”vi tackar för ansökan, men har valt att gå vidare med andra kandidater. Bättre lycka nästa gång”. Jag är trött på att hela tiden få nekanden, bakslag och misslyckanden smetat i ansiktet.
    Jag är trött, för jag försöker, men kommer ingen vart.

1 kommentar:

  1. men din dummer. det var inte så jag menade! puss på dig.

    SvaraRadera