hjärta

Om cirka sexton timmar får jag äntligen träffa min fina. Har inte träffat honom sedan i söndags, vilket känns väldigt tydligt nu. Jag saknar honom så mycket att det inte ens är lite hälsosamt just nu. Jag kan inte sova om nätterna, och detta verkar inte vara något undantag. Innan jag startade datorn har jag legat i sängen och stirrat i 1,5 h. Gav upp och bestämde mig för att skriva av mig lite här. Jag har på allvar aldrig saknat någon så mycket, på ett positivt sätt, någon gång innan. Så fort han åkt ifrån mig börjar jag längta tills nästa gång vi ses. Jag antar att det är så det ska vara. Har bara inte vant mig vid den fina känslan än.

sebastianbjörding ♥