Jag har ringt runt som en galning sedan halv elva imorse och har fortfarande inte checkat av mer än en enstaka grej på listan av ett tio-tal saker att göra. Om jag hatade folk som inte svarar i telefon innan denna morgonen, kan ni kanske förstå hur mycket jag avskyr det nu. Kontorsnissarna har väl ändå ett kontor och en direktlinje för att de ska vara anträffbara? För att de ska sitta där inne. Varför skulle de annars kallas kontorsnissar? Men, jag kämpar på. Har tills kl. kvart i tre på mig att fixa det, så förhoppningsvis kommer jag vara en lättad flicka vid 15.46 när Evelina kommer hit och vi går ner till stan för att gå en runda med hundarna. Förhoppningsvis, antagligen, kanske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar