lördag, maj 8

en lördag i tristess och saknad

Varje gång är som den första gång vi sågs,
även om det är över nu.
Allting har förändrats, men du finns kvar.
Allt var svävande, men nu så ser jag klart.
Mina minnen höll mig uppe varje dag.
Du är som att andas för.
Jag gav aldrig upp när du försvann,
långa dagar blev till nätter sen till år.

Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart
Känslor bubblar upp utan att tänka tillbaks
Trevar mig fram för att etablera kontakt
Tar tag i din hand
Vi brister ut i ett skratt
Det var så längesen
Men det finns där än
Så passionen vi kände kommer alltid igen
Har ett hjärta utan rynkor
När du slår din takt
Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt
Aldrig nått fram så jag älskar på avstånd
Nu är de mitt tåg och dax för avgång
Stiga på eller tveka en minut
För att allt som flyger upp måste landa tillslut
Kan inte titta tillbaks trotts min vilja är stark
Vi vandrar iväg utan vidröra mark

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar