twilighthysteri

Här(=länk) flickor och pojkar, här har ni en grotesk bild på "hunken" Robert Pattinson från Twilight, samt fem frågor som han besvarar gravallvarligt. Kan det bli mer fel?

Jag tycker dock att Robert Pattinson har rätt i det han säger, att tjejerna som köar hela natten för att se honom på en presskonferens är bara otroligt korkade. Bara för att Robert är den sexiga vampyren på film så är han fan inte det i verkligheten. Det är en karaktär, och tjejerna är förälskade i en karaktär som inte lever på riktigt. Idiuter.

wöwöwöwö

En sån här dag måste man hylla. Klockan är tolv och jag sitter hemma hos mamma, lyssnar musik, har nyss druckit upp mitt morgonkaffe och ska strax ta tag i att skriva en bokanalys. Det vi ska fira är att jag får bort mitt bandage imorgon och kan tvätta håret! Håret och öronen kliar förbannat jävla mycket och jag är så trött på att höra mig själv som i en bubbla. Har ju bomull i och på öronen för att trycket skulle vara jämt, väldigt bra säkert för mina öron, men inte för min omgivning och mig själv. Det känns som jag har hört ungefär lika mycket som en 80-åring. Imorgon kommer säkerligen bestå av massor av huvudvärk pga alla höga ljud, plus lite självömkan eftersom jag inte bara kommer få se mina nya öron, utan min skalliga sida också då de rakade bort lite hår runt varje öra.. kommer se ut som skallepär, men tvärtom.. aja, jag får iallafall normala öron på köpet!

Nu ska jag fan plugga. Ska skriva en bokanalys om Pojken som kallades det. Om ni inte har läst den - så läs den inte förrän ni mår mentalt asbra! Bara ett tips. Hajrå

fränt kiss

Kan inte längre undvika den äckliga tjejen som står mitt emot mig i spegeln. Bandaget har hamnat på sniskan och mitt hår ser ut som en dränkt katt. Jag har inte tvättat håret på fem dagar nu, ofrivilligt såklart, men som det ser ut! Det ska bli ganska fantastiskt på fredag när jag får åka hem från sjukhuset och duscha. Namnam.

Nu ska jag plugga för första gången på tre veckor. Heja lovisa som skjuter allting till sista veckan. Tjao

ooooooj

Idag känns allting mycket lättare, även om jag inte stökat undan något av dem måsten jag har att göra. Istället gick jag upp vid elva, gjorde mackor och lakrits-thé och satte sedan igång The sims. Det finns inte något annat spel som får mig att bli så fastnaglad. Har tiotals familjer att sköta om och jag vill se dem lyckas (förutom ibland då jag gör dem smällfeta, undernärda eller sätter dem i ett rum och tar bort dörren så att dem får leva i sin egen avföring tills dem dör).. va?

Vid halv sju stängde jag av spelhelvetet och åkte in till falkenberg för att hälsa på bror och pappa en stund. Vi åkte till Coop där två personer skrattade åt mitt fina bandage och så köpte vi chilinötter och två tidningar. Dessa tidningar jag köpte (Glamoure och Cosmopolitan) har gjort mig på så apbra humör. Massa texter som fått mig att se ljust på framtiden och mig själv, samt en hel del skön läsning där man gett ifrån sig högljudda skratt och kommentarer som "PRECIS SÅDÄR ÄR DET, AHAHAHA" (texterna jag menar är självfallet dem där det står om våra kära karlar!) Annars, har jag kommit fram till vad man kan göra på dötid och att jag fanimej ska ta tag i mina studier nu! Måste få klart all skit innan sommaren så jag slipper plugga över mitt härliga sommarlov som kommer innehålla massor av jobb, eheheh.

Nu ska jag sätta igång The sims igen! Jag har skapat min drömvärld där, och i och med att jag sitter med bandage runt huvudet och inte kan göra så mycket åt det för tillfället får jag leva ut mina drömmar i en fantasivärld sålänge! Lika bra det. Puss och hej

sängliggande

Har aldrig någonsin spenderat såhär mycket tid i min säng förut. Har till och med börjat uppskatta den en hel del och mjukat upp den så den passar min kroppsform. Jag har legat och lyssnat på ljudbok, läst tidning, sett på film och bara legat. Har känt mig alldeles för stillsam och har säkert gått upp dem kilona jag gick ner på de förgående två veckorna. Menmen, bara mina öron blir normala så är jag glad. Nu ska jag spela The sims och se klart Seven Pounds! Will Smith eger.

fem jävla nätter

Skulle inte alls vilja påstå att de första dagarna efter operationen som gjordes i fredags har varit bra alls. När jag kom hem i fredags spydde jag, antagligen någon reaktion från när bedövningen släppte. Mådde pyton multiplicerat med anal och kan väl medge att jag mår ungefär lika dåligt idag. Dessa två nätterna har varit så grymt jobbiga och veta att jag har fem sådana kvar gör det inte alls mycket bättre. Kommer inte kännas så bra att alla är på jobbet och sånt imorgon heller, för då blir jag ensam hemma. Men jag ska försöka fördriva tiden med filmer jag och mamma köpt, samt ljudböcker och spela lite the sims kanske. Sedan när jag blir piggare ska jag även försöka gå ut och gå en runda om dagen.

Wäh, kan inte dessa dagarna flyga förbi som all tid brukar göra annars? Tycker inte heller om att jag tar ca 12 tabletter om dagen. Känner mig som en missbrukare som kommer göra magplask i graven när som helst. Det positiva med allt detta är dock att jag vet att mina öron kommer se normala ut resten av mitt liv. På operationen var det en av sköterskorna som utbrast att dem blev snyggare än hennes öron! Wöwöwö, där ser man. Jag är så sjukt spänd på att se hur det ser ut på fredag.

Nu ska jag bege mig till sängen igen. Vi hörs!

Nu kommer jag inte vara så aktiv här ett tag, åter igen. Min dator laggade idag igen och nu ger jag upp. Får vänta tills vi köper en ny! I övermorgon sker iallafall en operation och jag är jättenervös, eller nej, jag är så in i helvetes nervös. Men det kommer nog gå bra! Vi hörs mina vänner :)

we'll not regret anything, we will do it again

Jag var trött, sen gick jag ner för trappan och fastnade i snacket om äckliga tjejer, socialt inkompetenta människor, bögar och poesi. Jag är glad att jag fastnade där, för min annars ganska pissiga dag avslutades iallafall jävligt bra. Någon gång när mitt överflöd av fantasi åter nästlar sig fast, ska jag skriva en dikt om peter, och förvänta dig inte någon kärlek som står i konkreta ord, utan detta kommer inte likna något annat.

Diabilder, fotoalbum och analoga foton hade gärna fått återuppstå ur sin igenväxta grav långt nere i anus. Fan vad vackert det är. Och med det så avslutar jag ännu ett inlägg i min fantastiska blogg och hoppas alla drömmer mardrömmar, stirrar i taket, har jobbiga tankar eller har kommit upp till 45 294 får. Ni vet att jag älskar er.

rara tanter och stinkande gubbar

Tryggheten från gamla dagar. Glädjen och de små problemen. Då man inte visste att gubbarna med trasiga kläder och stank som någon på andra sidan stan skulle känna, var alkolister. Leksakståget som låg på andra sidan den "stora vägen" i badhusparken, mitt emot felicias lägenhet på brogatan var det stora nöjet, och man pratade och skrattade med gubbarna som satt där, antingen påtända eller dränkta i sin alkohol utan att bry sig om att dem stank eller inte kunde sitta rakt. Man visste inte heller bättre än att följa med en gammal tant hem som ville bjuda på polly, utan det fick man reda på senare när föräldrarna hade varit utom sig av oro. "man ska inte ta emot saker av främlingar, och inte följa med dem hem. det kan vara farligt". Varför? undrade man då i tantens försvar som bara ville vara snäll och bjuda på godis och låta mig se och klappa hennes fina hundar. Den rara tanten förlorade och föräldrarna vann. De sa att jag var för liten för att förstå sånt, men att jag iallafall skulle veta att det var fel och att dem blev oroliga. Ska jag vara ärlig förstår jag fortfarande inte varför man inte kan pratade med stinkande gubbar eller små tanter som vill bjuda på polly. Alla dessa fördomar förstör och blir bara värre ju äldre man blir. Dumdumming samhälle säger jag bara. Godnatt