IMORGON, IMORGON ÄR DET DAGS

Ja, vilken jävla människa som helst borde förstå hur frustrerat taggad jag är inför imorgon. Studenten it is, och jag ska ha så jävla kul - oavsett väder och annat som kan hända!

Ska bli sjukaste skönt att börja på ett nytt kapitel i livet, för mig som har hatat skolan sedan ettan på lågstadiet. Till er andra som inte tar studenten imorgon: Ha en trevlig jäkla fredag.

TVÅ DAGAR, BARA TVÅ

För ovanlighetens skull öppnade jag upp min egna blogg idag. Det var inte en vacker syn. Dålig uppdatering och väldigt tråkig layout. Jag borde verkligen lägga ner mer tid på detta, för min egna skull. Jag gillar ju faktiskt att skriva och måste behålla flödet nu när jag slutar skolan, för att det inte ska kännas som en nystart när man börjar plugga lite senare i livet.

Studenten är fan på fredag, om mindre än två dagar och det är något av det galnaste jag skrivit i den här bloggen, för jag kan knappt fatta det själv. Att det faktiskt är sommar nu har jag inte heller insett. Det brukar komma i mitten av juli.

Nu ska jag sova, för imorgon är det massor att fixa. Godnatt, nära och kära

better than all the rest

balen 2011 - klackarna i taket

Balen ägde, minst sagt. Det kommer vara ett minne att bära med sig för resten av livet, så tack till mina två baldejter Gabbe och Emma, samt alla andra som gjorde kvällen, natten och morgonen minnesvärd.

OH LA

De senaste dagarna har spenderats i det fina vädret ute på balkongen i bikini, på promenad med aramis och sebbe, middag hos familjen björding och massa annat fint. Nu är jag inne på sista veckan med plugg, och jag kan inte vara lyckligare just nu. Sitter även och planerar en tripp till Lysekil som förhoppningsvis ska äga rum om en månad! Jag vill ha sommarens alla händelser nu, men först väntar balen på söndag och studenten den 10:e. Som jag längtar!

Ps. Jag älskar Sebastian, mest av allt. Ds.

it's a quiet failure, the one that makes you strong

Idag är jag lite gladare på livet än jag brukar vara. Det må bero på att jag endast har tre saker kvar att göra i skolan, samt att jag faktiskt drog ut mitt feta arsle på en spring/gå-runda idag. Det kändes förjävla bra att svettas för omväxlingens skull. Det är ju inte farligare än att duscha sen när man stinker. Nu ska jag begrava mig i soffan med min baby, en film och en dietshake!

som vilken människa som helst kan krula ut har det hänt en del sedan vi sågs sist. jag har varit sjuk, vilket i sig inte är särskilt ovanligt, jag har varit i köpenhamn tillsammans med familjen björding och varit på min allra första och sista studentfest. här kommer följa lite bilder, för att jag inte har någon större lust att skriva detaljerat om mina dagar.

fikafredag

Idag var det nationella prov i engelska b. Det känns verkligen att slutet är nära nu. Det börjar inte bara närma sig, utan det är snart här. Projektarbetet är inlämnat och jag har fått feedback. Min handledare var nöjd, så jag ska bara göra några få ändringar. Jag har några stora och några små uppgifter kvar att göra, vilket oroar mig. För jag har inte en aning om hur jag ska fixa det, men på något sätt ska det ju gå.

Jag och Gabbe tyckte iallafall att vi var värda en fika när vi var klara, för det var vi ju. Så vi satt på Robert's Coffee och snackade skit i en och en halv timme. Ganska skönt med tanke på att det är väldigt ångestfullt att komma hem dit plugget ligger och väntar.

falkenberg.

noll motivation

För ovanlighetens skull vaknade jag upp imorse med en motivation som hette duga. Jag kände att detta var dagen för att få bort en del av plugget jag har kvar, för nu är det bara tjugo dagar kvar innan betygen sätts, ungefär. Jag käkade frukost, kokade kaffe och gick till min väska för att hämta mitt USB-minne och material för att kunna sätta mig ner och plugga. I väskan låg där inget USB-minne och inget annat jag behövde heller för den delen. Jag som var så säker på att det var där det låg. Sedan den stunden imorse har jag letat och letat och varit nära till att slita bort mitt hår och lägga mig ner för att dö lite. När Sebastian sedan kom hem vid kvart i fyra delade jag med mig om min misär till honom och förklarar vad jag letat efter hela dagen. Då reser han sig upp och lyfter på några pappersbuntar som ligger i soffan i kontoret. "Är det detta du letat efter?" säger han och håller upp min facking mapp där mitt USB ligger.

Nu när jag sitter här och försöker, så har jag inte min motivation kvar. Jag förstår inte hur svårt det ska vara, egentligen. Nu känner jag att jag är klar med skolan, jag orkar inte mer.