Jag är en väldigt lycklig vän, efter att ha spenderat fem timmar med världens bästa mårtensson, efter fem månader i saknad. Och det kändes som att vi aldrig varit ifrån varandra, trots att hon varit i utlandet i fem hela månader. Så jävla skönt att hon kommit hem. Åh.
För övrigt känner jag mig fortfarande hängig, och undrar när det ska bryta ut eller försvinna helt. Det hjälpte i alla fall lite med promenaden med Mimmi och hundarna, och hänget efter det. Och sushin såklart. Nu ska jag väl sätta igång the sims, prata lite med Sebbe, hänga framför tvn och äta en macka innan jag ska gå och lägga mig. Det blir tidig uppgång imorgon då jag ska köra efter Mimmis grodbil enda till Getinge för att se så att hon kommer fram, då hon ska lämna in den på service och sedan bila med mig till Falkenberg igen.
Vi hörs av. Kanske senare. Definitivt imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar