Min oro inför min kommande arbetsintervju har tagit fart, och det spelar ingen roll hur många gånger mina nära och kära säger att det kommer gå bra. Är himla rädd för att ta ut någon glädje i förskott, för jag vet hur besviken jag tenderar att bli. Jag vill självklart ha detta jobbet, lite mer än andra jag sökt, och därför är det extra nervöst.
Det är bara till att stå ut med sömnlösa nätter fram till måndagen, vara mig själv på intervjun och sedan hålla tummarna för ytterligare ett samtal då de ska säga att jag fått jobbet. Det är bara det. Så atte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar