Imorgon är det jobb igen. Halv tio sätter alarmet av och jag förstår inte hur svårt det kan vara att sova, för allt jag vill och önskar mig är att ligga kvar i sängen och sova vidare på morgonen. Det är alltid så. Jag drar mig för att gå och lägga mig, för att jag vet vad som väntar mig (minst två timmar av stirrande i taket, vridande etc) och när jag väl har somnat vill jag aldrig sluta sova. Det är ju en fantastisk känsla, när mardrömmarna inte slår in.
Nu ska jag gå ut och röka, sedan gå och lägga mig med en skvallerblaska för att ha någonting som tröttar ut mig, för en stund åtminstone. Jag hoppas att ni andra sover gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar