måndag, november 15

hjältar och hjältinnor stannar kvar

Jag skäms över att jag inte orkar med någonting nu. Lärarna och rektorn har varit så hjälpsamma och har gjort så att jag inte behöver vara i skolan varje dag, men det räcker inte för mig. Jag vill inte gå i skolan alls. Det tar emot med hela kroppen varje gång jag måste röra en skolbok, varje gång klockan ringer och jag måste åka till skolan. Jag mår illa och får ångest så fort någonting med skola näms och jag hatar det. Nu vill jag att det ska vara över. Jag vill inte gå på studentfester, bal eller ta studenten. Jag vill bara att det ska vara över. Nu.

Jag finner inte musik tilltalande längre. Det är inga texter som kan förklara den känslan jag har nu.

Positiva saker idag är att det bara är 17 dagar tills jag och min älskade flyttar till lägenheten. Sebastian, min fina. Du som gör att jag faktiskt klamrar mig fast och hänger kvar på den sköra tråden jag hänger i nu. Utan dig är jag ingenting.
All we can do is keep breathing

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar