det viktigaste och svåraste av allt..

Jag vill resa iväg ett tag. Åka till ett ställe där ingen vet vem jag är eller känner igen mig. Jag vill gå runt helt ensam, hela dagar och upptäcka nya platser och bara vara för mig själv. I fantasivärlden vill jag det. I verkligheten vet jag att jag hade saknat Sebastian alldeles för mycket för att genomföra en sådan resa. Just nu vill jag mest bo på ett ställe. Ha en plats där alla mina ägodelar finns, samt en plats där mitt hjärta är. Jag vill vara tillsammans med mitt hjärta, hela tiden. Men kluven som jag är räcker inte det, utan jag vill även att min bror, mamma och pappa ska vara väldigt nära, och i praktiken går tyvärr inte det. Det är jag som måste dela på mig. Jag är så full utav saknad och längtan hela tiden, och det är mest det som suger all energi ur mig. Jag vill vara på alla platser samtidigt. Jag vill att alla vi ska bo i samma stad och ha cykelavstånd till varandra, jag vill slippa känna mig kluven och skaka av mig känslan av att jag inte räcker till för någon, inte ens mig själv. Jag är utmattad, vill spy ut all olust jag har i mig och släppa allting för en stund. Jag vill släppa alla tvång, all saknad, all kärlek och bara lägga mig ner för en stund och självdö en sekund, utan att tänka på någon annan i hela universum. Hejdå