Dessa dagarna har jag inte riktigt varit mig själv, bara ett fåtal delar av mig har agerat, det andra har jag inte känt igen. Ena dagen har jag varit lugn och sansad, andra helt hysterisk och fått in en smula humor, tredje dagen har jag fått sammanbrott. Stora sammanbrott, som idag. Jag har saknat allt, velat ha kärlek, men då kommer mina närmsta med spydiga kommentarer som jag inte klarar av.
Jag är glad att jag ska ta en långlångig fika med Michaela imorgon efter skolan och mitt utvecklingssamtal, sedan planera kvällen då och ta den som det kommer. Jag känner inte för att göra något annat än att softa i helgen, ha en vinkväll med vänner och strosa runt.
Nu kom gråten igen. Vart fan kommer den ifrån?! Orkar inte. Ska lägga mig i sova nu. Hejdo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar